Christina Gustavson: Jämför sysselsättning i vården med näringslivet!
Om man jämför sjukvården med hur näringslivet fungerar när det gäller att rädda sysselsättningen så kanske man kan få en annan dimension på resonemanget. Förr i tiden fanns statliga verk som gick med enorma förluster år efter år, men hela tiden pumpade man in statliga medel (skattepengar) för att verksamheten skulle kunna drivas vidare på samma sätt som förut, trots förlusterna. Allt detta för att rädda sysselsättningen. Det ansågs alltså som oerhört viktigt att sysselsättningen räddas och att ingen skall behöva gå arbetslös. Sysselsättningen är fortfarande en brännande het fråga.
Redan betalat för vården
Om man då applicerar detta synsätt på sjukvården, som kommit att fungera som ett vinstdrivande företag, trots att de som söker vård redan betalat för vården via sina skatter, så resonerar man inte på samma sätt, men det skulle man kunna göra om man bara ville.
Rädda sysselsättningen
Man skulle kunna säga att det viktigaste här är att rädda sysselsättningen och jag tänker då inte bara på personalens sysselsättning utan även på patienternas, det vill säga alla långtidssjukskrivna patienters rätt till att få hjälp, att fort få komma tillbaka till sitt arbete, att slippa att vara påtvingat sysslolösa, att kanske slippa bli av med sitt arbete och bli arbetslösa därtill, att slippa få sin privatekonomi raserad på grund av en påtvingad arbetslöshet, som här visserligen kallas sjukskrivning och visserligen är befogad, men som skulle kunna åtgärdas och kortas ner ibland med flera år för en enda individ.
Ett exempel
Om en i övrigt frisk och arbetsförmögen person måste vänta i ett år eller mer på en operation och går sjukskriven under tiden, så är det ett enormt slöseri med både individens och samhällets resurser.
Korta sjukskrivningsköerna
Genom att vården sätts in snabbt skulle man kunna korta sjukskrivningsköerna avsevärt med stora samhällsekonomiska vinster som följd, för att inte tala om hur oerhört välgörande detta skulle vara för den enskilde individen, men även för den personal som arbetar inom sjukvården. Det är så nu att många som arbetar inom sjukvården inte mår bra själva, det finns många långtidssjukskrivna bland sjukvårdspersonalen också osv. Stressen ökar och konsekvenserna av detta.
Mer pengar över
Om vårdköerna kunde minskas så skulle alla, dvs. inte bara patienterna, utan även personalen och hela samhället må bättre. Därtill skulle det bli mer pengar över att satsa på forskning och annat, som kanske också prioriteras av den statliga ledningen. Man bör väl dock förutsätta (eller hoppas på) att en viss del av en eventuell vinst återinvesteras i sjukvårds- och vårdutveckling.
Christina Gustavson