Christina Gustavson: I sjukvården kan ett par små ord kan göra skillnad
I sjukvården kan ett par små ord i journalen betyda så mycket och göra så stor skillnad.
Att bryta radius det vill säga ett ben i underarmen, precis nära handleden, är en mycket vanlig skada. Det är också vanligt att en nerv, medianusnerven, påverkas i samband med just den typen av brott. Det är så vanligt att det inte alltid skrivs i journalen, för alla ”vet” att det är så.
Har man fått skadan som en arbetsskada, halkat på arbetet eller liknande kan det röra sig om försäkringspengar med höga belopp. Om det står i journalen från sjukvården att det rör sig om en radiusfraktur så kanske man kan få en mindre summa pengar. Fast står det nämnt att det också KAN röra sig om en nervskada kan försäkringsbeloppet bli en avsevärt mycket högre summa. Ett enda litet ord kan väga så mycket.
Kan inte uteslutas
Hur skall vanligt folk kunna skydda sig och se till att de får ut sin rätt när det gäller sjukvården? Den korrekta handläggningen borde, enligt mitt sätt att se, från ortopedernas sida i det här fallet vara att skriva att en nervskada ”inte kunnat uteslutas”. Det är ”ofarligare” att skriva det än att hävda att en nervskada med stor sannolikhet föreligger, även om man noterat den trots att den ännu inte är utredd och bevisad. Finns ordet ”nervskada” med i journalen och tas med i beräkningen leder det kanske till ytterligare undersökningar. Men står ordet nervskada inte med, så finns den liksom inte där, även om den finns.
Hur skall man kunna veta?
Hur skall man veta sådant och hur skall man som patient kunna tänka på allt om inte ansvarige utredare inom sjukvården gör det? En stor summa pengar i försäkringspengar gör en oerhört stor skillnad för en person som har drabbats av en olycka eller rent av ett svårt handikapp. Och det är lite skrämmande också att tänka att det inte är fenomenet som sådant, alltså om det finns en nervskada eller ej, utan om just det ordet finns med i en dikterad journalhandling.
Ordet spelar roll
Det är ordet som spelar roll i sjukvården. Och i detta, det tusen reglernas tidevarv, är det underligt att inte finns riktlinjer även för detta bland alla journalskrivningsregler för läkare, att skriva ner det som man egentligen vet alltid brukar finnas och specificera det. Att till exempel skriva ner om man tycker sig ana att det finns en nedsatt kraft i handleden, även om man ännu inte uppfunnit ett instrument som kan mäta graden av just den funktionen, utan bara noterar det vid en undersökning.
Att inte bara hoppa över och därmed ge sken av att skadan inte alls finns.
Christina Gustavson