Tror du på familjen?
Jag var inbjuden att komma och prata om mina böcker och bjöds efteråt på fika med prat. En yngre kvinna kanske 30+ böjde sig fram över bordet och såg intensivt på mig samtidigt som hon frågade: ”Tror du på familjen?”
Oväntad fråga
Tankarna snurrade runt i mitt huvud eftersom frågan var helt oväntad.
Den hade ingen anknytning till något jag pratat om under eftermiddagen. Och jag kände mig ställd mot väggen. Kanske var det något hon funderade över eller nyligen pratat med sina vänner om.
Helt allvarlig
Hon var helt allvarlig, nästan som om hon frågat om jag tror på Gud, så det måste jag också vara och kunde efter några panikartade sekunder svara:
Inte alltid
”Jag tror på familjen som samlevnadsform”, sade jag till slut. ”Därmed inte sagt att den alltid passar alla. Eller familj till varje pris.”
Livlig diskussion
Fler hade intresserat böjt sig fram mot oss för att höra och en livlig diskussion kom igång.
– Är det bättre för barnen om föräldrarna fortsätter att hålla ihop till varje pris?
– Hur skall man kunna få tid och råd till ett eget liv om man är ensamstående med barn?
– Kan barnen bli lika trygga med en ensamstående förälder?
– Ger många unga föräldrar upp för lätt?
– Är det svårt för barnen att ge avkall på det som skulle följa med en bättre ekonomi än en ensamstående förälder kan erbjuda?
– Vad är en familj egentligen?
Viktigt att våga prata
Jag har inga standardlösningar eller suveräna svar. Men jag vill gärna understryka att det är viktigt att våga prata om olika frågor som dyker upp – och inte minst att ha någon att prata med!
Bollplank är guld värt!
Att få bolla sina tankar, sin oro och sina funderingar mot ett flexibelt bollplank som både kan lyssna, förstå och ge respons är guld värt!
Vad tycker du?
Vad tycker du? Tror du på familjen?
Och vad är en familj egentligen?
Christina Gustavson