Vård av gamla
Inte ovanligt
Frågan om #vård av #gamla är inte helt enkel. Det är inte ovanligt att en patient på ett #äldreboende kanske pratar och är högljudd och stör andra som bor där, men detta innebär inte att personen i fråga är psykiskt störd och inte heller att personen i fråga behöver specialistpsykiatrisk vård och skall skickas iväg till en psykiatrisk enhet.
Inte ovanligt
Det är dock inte alls ovanligt att så sker. Om patienten i det här fallet därtill är något #förvirrad så finns dessutom stor risk för att patientens förvirring ökar genom att man byter miljö för patienten.
Dåligt vårdalternativ
Att låta en förvirrad patient byta miljö utan starkare skäl till detta än omgivningens bekvämlighet, är alltså ett klart sämre vårdalternativ för patienten ifråga.
Då uppstår problemet
Det verkliga problemet uppkommer när patienten efter en inläggning, som kanske inte ens varit nödvändig ur medicinsk synpunkt, skall skickas tillbaka från den aktuella psykiatriska enheten efter kanske medicinjustering eller liknande, vilket lika gärna hade kunnat skötas av en distriktsläkare eller konsultläkare.
Vägrar ta tillbaka
Vid utskrivningen är det då inte ovanligt att man står inför den situationen att t.ex. #äldreboendet vägrar ta tillbaka patienten. Detta obstruerar, försenar och omöjliggör eventuellt ett omhändertagande av andra patienter med mer akuta och tvingande vårdbehov på den avdelning där patienten vårdats (ofta inom psykiatrin).
Hör inte hemma där
Man kan inte slänga ut en gammal människa på gatan, men det innebär att en psykiatrisk avdelning som kanske endast har tio sängplatser, kan ha flera platser upptagna av äldre som egentligen inte hör hemma där, bara för att #kommunerna vägrar ta tillbaka patienterna.
Fel användning
Man använder med andra ord specialistpsykiatrins få platser som kommunal avstjälpningsplats, #långvård och #sjukhemsboende.
Tala om faktorer som fördyrar sjukvården …
Christina Gustavson